- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
38

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och Max... Men få vi ej nöjet att se husets unga
dotter?»

»Jag tackar på det förbindligaste för fru
friherrinnans ämabla efterfrågan. Olyckligtvis är min lilla
Evelyns lynne litet sjukligt... litet tröttsamt... med
ett ord ... litet obegripligt.»

Vid denna egendomliga förklaring från de moderliga
läpparna sågo både friherrinnan och baron Max med
ett uttryck av ofrivillig förundran på värdinnan, och
fru Löwe slöt nu, av den intresserade uppmärksamhet,
hon tillvann sig, att hon måtte upptagit saken just från
dess rätta sida och att kanske, när allt komme omkring,
det torde höra till god ton, att unga flickor sutte
stumma som andra väggprydnader.

»Jag vill hoppas», återtog friherrinnan, »att ingen
sjukdom är i fråga?»

»Nej, Gud ske lov, hon är vid fullkomlig hälsa, men
hon är så o ... o ... or...», fru konsulinnan var nog
olycklig att icke komma ut med det ord, vilket, efter
hennes mening, för främmande öron bäst borde
uttrycka arten av Evelyns försteningstillstånd. Detta ord
föresvävade henne, men det var henne omöjligt att få
fram det, förrän baron Max, som såg hennes rodnad
och pinsamma förvirring, slutligen frälste henne genom
att på måfå uttala ordet: »originell?»

»Ja, ja, så var det! Det händer mig högst sällan
att jag icke hittar det ord, jag vill begagna, ty
distraktion är visst icke annars min starka sida... men, mitt
herrskap, det finns kanske ingen, som ej någon gång
har sina små distraktioner.»

»Allt för sant!» anmärkte friherrinnan leende,
medan baron Max artigt upptog konsulinnans i verklig
distraktion nedfällda näsduk, den han med en artig
bugning återlämnade.

Förtjust och lycklig, ville hon just återknyta den av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free