- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
47

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tid på sig för att i själva verket göra Evelyn
halvfånig.

»Arma lilla varelse», sade ofta Charlotte, då hon såg
Evelyn med en viss ömhet stryka sin kind mot locket
av ett litet ebenholtsskrin, som hon ofta och länge
betraktade, »arma Evelyn, hon har ingen annan att smeka.
Därför smeker hon det stackars lilla skrinet, som hon
haft med sig från pensionen. Hon har väl någon
mening därmed, som ingen förstår eller får veta.»

Men Charlotte fick snart veta det lilla skrinets
hemlighet.

En dag, då Evelyn, som alltid bar nyckeln till detta
skrin på sig, råkat kvarlämna den i låset, tog
Charlotte tillfället i akt att göra sig bekant med innehållet,
ty därhän gick hon för ingen del i grannlagenhet, att
hon ansåg kränkandet av äganderätten såsom något
hinder för tillfredsställandet av sin nyfikenhet. Hon
öppnade skyndsamt detta skrin, som så ofta varit smekt
av Evelyns vita hand, men fann blott en enda sak, ett
brev, vars nötta kanter vittnade om, att Evelyn i
ensamheten ofta öppnat det.

Charlotte kunde naturligtvis ej stanna vid halvgjort
arbete, och så genomögnade hennes profana blickar
det enda brev, Evelyn någonsin emottagit. Det var från
den förut omnämnda Constance Waller och andades
en kärlek till Evelyn, som djupt rörde Charlotte, ehuru
den tolkades i ord, som förekommo henne något för
poetiska.

»Men lika gott», sade den beskedliga Charlotte för
sig själv, »hon skall få hit sin goda vän!»

Efter den dagen avvaktade Charlotte endast något
gynnsamt tillfälle att utföra sin plan, och nu, då detta
kommit, då hon på ett lysande sätt besegrat alla
svårigheter och stod färdig att uttala namnet på den
tilltänkta sällskapsdamen, kastade sig konsulinnan ett tu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free