Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet, vilket konsulinnans högmod kom henne att
förtiga även för sin kära Charlotte.
Men då Charlottes fråga kom så hastigt, att hennes
nåd icke hann rådfråga varken sin fina ton eller sin
självbehärskning, hette det utan vidare omständigheter:
»Huru... jag skulle rådfråga den tillgjorda damen?
Jag måste säga dig, min kära Charlotte, att det visar
ganska litet förstånd av dig att komma fram med en
sådan idé. Jag anser helt och hållet under den
värdighet, jag är skyldig mig själv, att konsultera med en
människa av friherrinnans inskränkthet.»
»När detta är hennes nåds tanke», svarade Charlotte,
»vill jag gärna yttra mitt omdöme, och det är, att jag
anser en fullkomlig överraskning för det mest tjänliga.
Om mamsell Evelyn någonsin skall visa en rörelse, så
blir det säkert då.»
»Alldeles det... Men jag tillstår öppet, att jag
pre-tenderar, det mitt förhållande som mor bör göra mesta
intrycket. Har jag ej rättighet att fordra det?
Tacksamheten är väl icke mer än hennes plikt, skulle jag
tro.»
»Nej, visst icke! Och hon blir tacksam.»
VI.
Alltsedan familjen G:s besök på Örnvik hade baron
Max’ jaktvandringar alltid skurit sig på tvären, och
många gånger hände sig att en viss distraktion förde
honom in i den vidlyftiga parken, som tillhörde det
gamla herresätet.
Huru baronen fått veta, att Evelyn plägade göra
långa besök i parken, känner man icke, men så mycket
är säkert, att han flera gånger, dold bakom träden,
såg henne där, och för varje gång med allt större
beundran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
