- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
70

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dig!» svarade Constance, i det hon rörd kastade sig ned
vid den gamles stol: »Är det min gode, käre onkel,
vilken jag vördar och älskar lika högt som mina egna
föräldrar, som säger mig detta!»

»Ja, ja, barn, som dina föräldrar... men jag har
väl varit dig något mer än det?»

»I sju år», svarade Constance, »har onkel gjort allt
vad det skulle varit deras sällhet att göra, om de haft
råd därtill... Kan något hjärta vara tacksammare än
mitt för allt detta och för den faderliga ömhet och
omsorg, som ingen tacksamhet kan löna! Men i nio år
förut hade jag älskat dem: i nio år förut hade de haft
överseende med alla mina fel... jag kan icke vara
otacksam.»

»Gott, gott», svarade kammarrådet med en köld, som
skar Constance bittert i hjärtat, »gott... vi skola ej
mera tala därom!

Samma dag skrev han efter sin halvsysters
efterlämnade son, en fader- och moderlös yngling, som icke
heller ägde någon att älska i världen. Kammarrådet
hade ej sett honom på flera år, men ynglingens osökta,
varma och redbara väsende behagade honom så mycket,
att knappt fjorton dagar förflutit efter hans ankomst,
förrän testamentet redan, utan den unge mannens
vetskap, var uppsatt till hans förmån. Constance hade
blott bekommit några hundra riksdaler till
nålpenningar.

Tvenne månader efter dessa anordningar var
kammarrådet död, allt intill sista stunden med samma
ömhet skött av Constance. Då han redan var nära mållös,
tycktes han liksom fattad av en plötslig ånger, och
mumlade några ofattliga ord om ändring och delning,
men av denna ändring och delning blev ingenting, ty
han dog innan han ännu hunnit verkställa sin vilja.

Nu var Constance lika fattig som förr, men hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free