- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
137

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så är det den, att han icke måtte fattas av sin vanliga
otålighetsanda, utan med lugn och tålamod foga sig
efter omständigheterna, ehuru, sanningen att säga,
dessa, för att döma av början, icke synas honom
särdeles angenäma.

»Vilket par!» Med dessa halvmumlande ord slet
han sig ur den domning, vari resans ansträngningar och
de uttömda krafterna försatt honom. »Vilket par!
Lyckliga, som denne man och denna löjliga kvinna
kunde ha varit på den plats, till vilken de föddes, kasta
de sig handlöst ut i ett liv av idel dårskaper och
föredraga att göra sig till karikatyrer i stället för att
förbliva aktningsvärda människor.»

Han gick fram till fönstret och blickade ut. Den
sköna tavla, som utbredde sig för hans blickar,
verkade välgörande på hans sinnen. Nu tänkte han icke
mera på^ det, som förefallit därnere: hans blick
började strala, hans hjärta klappade, hans bröst svällde,
ty i en natt, klar, skön, stilla som denna, måste han
glömma hela den yttre världen för att endast lyssna
till ljuden av det hemlighetsfulla språk, hans egen ande
talade. Detta var just en natt för fantasien, för stora,
vittutseende planer för framtiden, när beslutet vore
taget och han med lugn själ, sansat mod och orubblig
ståndaktighet ginge sina nya öden till mötes... dessa
underbara, hemlighetsfulla med otroliga mödor och
försakelser invävda öden.

Men mitt i den labyrint, hans inbillning nu hunnit,
stod hastigt för hans minne bilden av den sköna flickan
med den klassiskt formade profilen, de ädla, fina
an-letsdragen, över vilka en så frisk och glänsande
färgprakt låg utbredd.

En lätt rodnad gick över Justus’ ansikte, några
rynkor bildade sig på hans panna: han tycktes bliva
missnöjd över, att denna bild så oförsynt vågade ställa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free