- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
154

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allt, om jag drömt en underbar dröm, ell^r om något
underbart passerat?»

»Minns du något, Evelyn?»

»Ja... Först tyckte jag, att jag satt som vanligt och
grubblade i en vrå, jag vet icke var, men jag mmns,
att jag tröttades av din musik, Constance: dessa granna
saker, som jag ej förstår, sövde mig slutligen. Då
drömde jag om mina toner, som jag alltid sökt efter
utan att hitta, och det föreföll mig, som jag ville gråta
av smärta, för det jag icke kunde finna dem ... Men
på en gång öppnade sig mina öron och uppfattade ett
hav av de underbaraste toner. Jag var så_lycklig: jag
tyckte, att jag smälte bort och upplöstes i dessa ljud,
som brusade omkring mig. Men hastigt blev jag åter
stark, ty jag kände mina toner, de där du vet, att jag
så länge — ack, från så långt jag kan minnas — burit
inom mig. En yrsel grep mig: jag svävade i luften,
jag kände, att jag svävade allt högre och högre mot
himlen, men jag kom ej dit in, ty förrän jag hann upp,
hörde jag en skärande röst från jorden, jag kände den
väl... det var mammas röst. Då var det förbi; de ljuva
tonerna tystnade med ens... jag föll ned och vaknade
under en häftig gråt. Detta är allt vad jag erinrar
mig ... men det kan ju ej vara annat än en dröm?»

Vid dessa ord betraktade hon Constance med ett
uttryck av forskande ångest.

»Dyra Evelyn, du har icke drömt: det var någon,
som spelade dina toner, den skakning, som härav blev
en följd, skall säkert visa ett märkvärdigt inflytande,
då du, som alltid uttryckt dig så enstavigt, i en hast
kunnat finna alla dessa ord för dina tankar.»

Evelyn teg ett ögonblick. Därefter sade hon med en
obeskrivlig blandning av blygsamhet och nyfikenhet:
»Var det han?»

»Han?» upprepade Constance, under det hon, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free