Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Baronen och friherrinnan trodde, och det nied^ allt
skäl, att det var åsynen av den lugna, glada välmågan
på det välskötta Bröllinge, som förorsakade Evelyns
lust att verka i samma anda, men Constance, som så
innerligt älskade Evelyn, måste intränga djupare i detta
besynnerliga förhållande, och hon anade snait, att
ingivelsen icke kom från Evelyn själv. Med knapp nöd
fick Constance tillåtelse att följa henne, då hon tidigt
på morgnarna ställde sina steg at de trakter, där
Örnviks och Bröllinge ägor möttes; men sedan de här
en gång helt och hållet tillfälligtvis mött magister
Carleborg, något som likväl icke vidare hände, begärde
Evelyn aldrig mera att gå ensam. Otaliga gånger, särdeles
under den sista tiden flickorna vistades på Bröllinge,
besökte magistern baron G:s gästfria hus. Han var
där en kär och aktad gäst, och antingen han samtalade
med majoren eller friherrinnan, visste han alltid att
välja sina ämnen och föredrag sa, att de kunde bliva
nyttiga och upplysande för Evelyn, vars ögon med stum
andakt hängde vid hans läppar.
Flera gånger under familjens vandringar^ fördes de
av instinkten eller händelsen tillsammans pa de smala
gångarna i parken. Då talade Justus om Evelyns
fattiga, om den kärlek, om den varma tacksamhet, hon
redan ingivit dem, uppmuntrade, berömde han hennes
nit och flit och häntydde mera öppet på, vilka personer
han ansåg mest förtjänta av hennes förböner.
Aldrig förekom i dessa samtal ett ord om det slags
kärlek, som förenar mannen och kvinnan: det var
endast skaparens kärlek till sina skapade varelser eller
dessas allmänna inbördes kärlek till varandra, som
utgjorde grundtemat. Och likväl rodnade Evelyn och
kände sitt hjärta klappa, när på den trånga vägen
hennes arm kom i beröring med hans eller han vid något
betänkligt ställe räckte henne handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
