Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom snart åter... ack, du vet icke, hur god han är mot
mig, som endast gör honom besvär och ledsnad!»
»Nej, det kan du ej göra nagon.,. Max älskar dig
varmt och troget. Således är han lycklig.»
»Äro da alla lyckliga, som älska varmt och troget?»
fragade hon sakta.
»Utan tvivel, då denna kärlek är ren. Kärleken tål,
hoppas och lider allting: den är lycklig till och med
i sin försakelse!»
»Jag vet detta, och det är så Max älskar. Men jag
tror icke, att han är lycklig, och det är åter du, som i
aningen sagt mig det. Max ser på mig ibland så milt,
sa ljuvt, aU jag nöjd lägger mitt huvud intill hans
bröst, men inom mig viskar någonting: Han är ej
lycklig.»
. »Detta måtte vara ett misstag, Evelyn! Det är endast
dm blyghet, som kommer dig att misstro din mans
sällhet.»
Evelyn skakade sakta på huvudet.
»Har jag då haft orätt i mitt råd, att det för dig
skulle bli bäst att mottaga baron Max’ hjärta och
namn ?»
»Nej, för mig var det bäst. Han är mitt stöd.»
»Och Evelyn älskar sin make?»
»Jag hoppas, att jag gör det, men mitt samvete
anklagar mig ofta att mera lyssna till mina minnen än
honom. Är ej det mycket farligt?»
»Äro då dessa minnen onda, min syster? Tala
öppet... du talar icke blott till en vän, en bror, utan
till en Kristi tjänare!»
Evelyn darrade som ett asplöv. Denna röst, ehuru
mild och ljuv, hade ett djup, en klang, sådan hon tänkte
sig klangen i en av himmelens basuner.
»Mina minnen gå från den dagen, då jag så under-
17 En natt vid Bullarsjön. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
