Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dad över hans läppar... han drog häftigt sin hand ur
hennes.
Evelyn såg på honom, men sade ej ett ord.
En tystnad inträdde.
»Det är tid att vila!» yttrade slutligen Max... »Är
du ännu ej sömnig, älskade Evelyn?»
Intet svar följde, men Max hörde på de oregelbundna
andedragen, att hon ej sov. Han lutade sig ned till
henne och såg tvenne tårar smyga över hennes kinder.
»Min älskade, varför gråter du... har jag gjort dig
ont?»
»Du bedrog mig!» viskade hon.
»Jag... när skulle jag hava bedragit dig?»
»Nu: du sade att jag ej kunde förolämpa dig med
mitt besök, att det var mina små griller som oroade
mig ... och likväl...»
»Likväl ?»
»... såg jag att du bedragit mig: dina ögon, din
suck, det sätt, varpå du ryckte din hand ifrån mig, lät
mig känna, att du endast av ädelmod höll mig i
okunnighet om din verkliga känsla.»
»Nåväl, min Evelyn... om jag erfor en liknelse till
smärta, så var det ej därför, att jag misstrodde dig
eller ändamålet med ditt i alla avseenden oskyldiga
besök, utan därför, att det till mitt hjärta återförde
minnen, dem jag för ögonblicket saknade mod att förvisa.»
»Du är ledsen på dessa minnen?»
»Jag skulle ej älska dig så djupt som jag gör,
Evelyn, ifall jag ej vore mån om att kväva varje tanke,
som vill framkalla den bittra sanningen, att du icke
delar mina känslor. O, förlåt om jag upprör dig!
Mannen kan ej klaga sin kärleks smärta för den, som
ej förstår honom: han skulle då endast förnedra sig
själv. Men han kan säga till den maka han tillber: ’I
trots av det kval, din likgiltighet tillfogar mig, är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
