- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
277

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delserna och aftonen före Justus av Carleborgs avresa
från skådeplatsen för hans första andliga verksamhet.

Hela dagen från tidigt på morgonen hade hans rum
varit belägrade av en mängd ödmjuka supplikanter,
vilka ansågo sig himmelriket ett gott stycke närmare,
ifall de fått mottaga hans välsignelse, sola sig i
glansen av hans blick och hugsvala sig vid ljudet av hans
röst. Hade de därutöver fått vidröra hans kläder eller
känna hans hand på sin axel, sitt huvud, då kunde de
under trons pansar lugnt och undergivet gå sin väg
fram, ty de voro da renade av honom, som bjöd varje
fara spetsen för att frälsa deras bröder och systrar på
hinsidan haven.

Många kommo också att begära enskilda samvetsråd
till förlikande av stridiga plikter. För alla dessa
personer var det inre rummet upplåtet, och med en
uppmärksamhet, ett deltagande, som kunde kallas
exem-plariskt, avhörde den unge prästen varje
självanklagelse, och utdelade med kärleksfull mildhet råd,
föreskrifter och förmaningar.

Men nu voro dagens mödor slutade, slamret i
trapporna hade längesedan avstannat, ty han hade yttrat
den önskan, att ingen måtte störa honom på aftonen;
och övervägande den sista plikt, som nu återstod, att
saga sin tillkommande svägerska farväl, gick han med
stora steg och korslagda armar fram och åter på golvet.
Det flammande skenet från kakelugnen belyste icke
blott instrumentet, dödskallen och ärkeängelns strid
med avgrundsfursten, det belyste även de strider, vilkas
växlingar lästes i det spända uttrycket på svärmarens
ansikte.

Då nalkades tysta, varsamma steg från salen.

Åter var det en kvinnas steg.

Justus av Carleborg spratt häftigt till. Dessa steg,
vilka han skulle hava känt igen bland tusen, gjorde ho-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free