Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Fattig», mumlade fru Hedvig med en sakta
uttrycksfull skakning på huvudet »... så, han drar nog försorg
om att fattigdomen stannar utanför dörren!»
»Aldrig förr har jag hört min älskade moder fälla så
omilda omdömen... Men säg mig nu, hur mamma
anade, att det var till Grave jag skulle resa?»
»Det var till en del min egen förmodan. Vid det
besök du gjorde mig, då du lämnade Örnvik, nämnde
du hans namn på ett sätt, som väckte min
uppmärksamhet, och ehuru du icke ville möta mitt förtroende
och erkänna, att han var samme man, som allt ifran din
första uppsalatid inverkat på dig, så förstod jag det
likväl och har därför sökt skaffa mig några
underrättelser om honom, vilka olyckligtvis alltför mycket
bestyrkt de tankar jag förut fattat. Men det var icke
blott min förmodan, att du ärnade dig till pastor Grave,
även Leonard anade det och nämnde därom på samma
gång han omtalade sin förlovning... Nog: han väckte
den förut fattade misstanken, och lämnande min
enslighet och min gamla kära Monika, vars trösterika ömhet
förespeglade mig det bästa resultatet av resan, gav jag
mig av för att erhålla ett — avslag ...»
» ... vilket dock mildras av det varma bifall
mammas viktigaste bön erhöll. Till och med Monika, den
gamla kära själen, skall kunna övertyga mamma, att
sex månaders längre avlägsnande från det mål, jag
brinner av begär att närma mig, är å min sida en
uppoffring, den endast en mor, sådan som min, kunde
vinna av sin vördnadsfulle son.»
Dessa ord, uttalade av Justus i den mest övertygande
ton och åtföljda av en kärleksfull omfamning, bundo
fru Hedvigs tunga. Hon suckade, teg och lät sitt
huvud vila mot denne son, för vilken hon i sa många år
bett och arbetat i ljuv modersstolthet och för vilken
hon nu på de sista åren gråtit och lidit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
