Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Älskade mamma, är det då ej skönt att tänka på de
otaliga välsignelser, som en gång skola falla på din
Justus och från honom tillbaka på dig, och är icke din
själ, min dyra mor, stor nog att kunna uppoffra några
stunder av jordisk fröjd för de arma själar, vilka en
gång i himlen få tacka dig för ditt mod?»
»Svärmare, jag måste tillsluta mina öron för dig!
Då jag ej kan vinna mer än vad jag redan vunnit, så
låt oss ej heller tala mera i afton om det, som ej kan
ändras! Vi resa ju tillsammans i morgon... Min Gud,
vad Monika skall bli glad!»
»Ja, mamma, och jag blir fjorton dagar i hemmet,
innan jag styr min kosa åt andra trakter...»
»Det är väl för sent i kväll att besöka Leonards
fästmö... den käre gossen skulle säkert varit mig till
mötes, om han anat min hitresa ... men i morgon ...
Jag tror nästan att vi få uppskjuta vår avresa en dag,
ty jag ville gärna något närmare lära känna denna
klarseende unga kvinna, vilken föredrog min redlige
Leonard framför sina andra friare. Hon kommer visst ej
att ångra det.»
»Vi skola hoppas det!» svarade Justus sakta.
Och sedan han återfört sin mor till värdshuset,
ombestyrt deras aftonmåltid och ännu en timme suttit kvar
hos henne, lämnade han henne i den tröstrika tron att
— även han gick till vila.
XLII.
Vad som andra dagen tilldrog sig hos fru Waller,
kan i korthet antydas.
Fru Hedvig, som blev mottagen med den högsta
artighet och förtjusning å moderns och den djupaste
rörelse och vördnad å dotterns sida, fann fästmön över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
