- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
23

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gång så förtroliga och okonstlade språk, såg på
friherrinnan, som i sin tur såg på sin son. Men magister
Carleborg yttrade genast med ett fint småleende,
vittnande om huru väl han uppfattade dessa blickar:
»Samma dag jag lämnade Örnvik, utbytte Evelyn och
jag löftet om en brors och systers tillgivenhet, och
intill dess hon återbegär sitt löfte, skall jag tro mig
ha rättighet att anse henne såsom en syster och giva
henne en systers namn.»

»Ack, det återbegär jag aldrig!» utbrast Evelyn med
en henne fullkomligt främmande häftighet.

»Det finns också intet skäl varför du det skulle
göra!» sade Max milt, men allvarligt. »En brors
tillgivenhet måste alltid gagna, då den är opartisk och
klarseende, vilket också hördes av den fråga magister
Carleborg nyss gjorde dig och på vilken du ännu är
skyldig honom svar.»

»Jag vet, jag har icke glömt den... men jag har
så litet mod.»

»Därför», återtog Justus, i det han satte sig
bredvid Evelyn och betraktade henne med den tjusande
makten av sin blick, »att du kanske icke sökt den
annorstädes än hos dig själv; men om vi skulle se
oss omkring bland de lidanden i världen, vilka ligga
öppna för vår syn, skulle vi erkänna, att de, som förmå
bära dem, behöva något vida utöver det moraliska
modet. Ja, vi skulle alla komma till korta, därest vi
ej hämtade vårt mod från den, som allena kan styrka
och uppehålla det.»

»Ursäkta, min bäste magister Carleborg, men blir
detta icke något för allvarligt för Evelyn: hon är
så vek, att...»

En blick från magister Carleborgs svarta ögon slog
ned på konsulinnan och bragte henne icke blott till
tystnad, utan även i ett slags ovillkorlig darrning. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free