- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
26

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med människor, att man med nöd kom fram. Icke
blott bänkarna, utan själva korsgången, ja till och med
fönster fördjupningar voro så fyllda, att icke en enda
plats, där en fot kunnat få rum, var ledig.

Gudstjänsten hade ännu icke börjat.

Den föregicks av detta viskande och tasslande, som
i landskyrkorna är lika så vanligt som obehagligt.

Men nu ljöd genom templet psalmen, blandad med
orgelns toner, och snart trädde Justus av Carleborgs
höga gesalt, omsluten av den svarta prästkappans vida
veck, fram för altaret, från vilket, då han vände sig
om, hans blick med förklarad glans föll på folket.

Varifrån tog denne man den makt han utövade -—
kom den endast från Gud? Ja, i sådana ögonblick, då
han stod framför Herrans altare, kom den från
honom. Med en själ, uppfylld av Guds ande, sänkte sig
den unge prästen ned på pallen, och under det han
uttalade syndabekännelsen, omgöts hans majestätiska
skönhet av en gloria, den ingen kunde se utan att röna
inverkan därav. Men ännu högre steg hans välde,
ännu starkare behärskade han varje sinne, varje
hjärta, då han vid mässandet höjde sin djupa
klangfulla stämma och lät höra ett »halleluja», varvid hela
församlingen darrade. Då förstod man redan varför
folket sprang efter honom — var det ej en ängels
röst, som uppenbarade dem den väldiga basunen!

Den sista psalmversen hade tystnat, och med suckar
av längtan och otålighet mottogs predikanten, då han
något blek, men med fullkomligt lugn, visade sig på
predikstolen.

Justus av Carleborg hade till sitt föredrag i dag
valt — i allmänhet höll han snarare föredrag än
egentliga predikningar — besvarandet av trenne uppgifter,
människornas omdöme, eget medvetande, Guds dom,
och från dessa trenne punkter angrep han sina åhö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free