Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min broder, vad skall jag mera tillägga! Med
outsäglig glädje såg jag i dig en ny utveckling av min
ungdom, ehuru förhärligad ... jag hade icke erhållit ditt
snille, din entusiasm, din förmåga att tjusa och
hänföra människorna. Döm då om den skräck, som
fattade mig, när jag hörde dina meddelanden. Jag sade
till mig själv: ’Åter en, som är på väg att bliva dig
otrogen!’ och mitt hjärta vart förmörkat av
bedrövelsen, ty stor renhet i hjärta och tanke fordras hos den,
som skall hava rätt välsignelse med det ord, han bär
över haven. Jag har varit sträng mot mig själv. Jag
har således rätt att vara sträng mot andra, mot dig
i synnerhet, vars farliga villa är långt ödesdigrare än
min: hos mig var det blott ett grövre sinnesrus, hos
dig äro både sinnen, hjärta, själ och inbillning
angripna.»
Graves usla dikt, i hast improviserad för att dubbelt
återtaga den förlust, han var nära att göra i Justus’
förtroende, vann helt och hållet sitt ändamål.
Det var nu Justus, som satt där förödmjukad: han,
vars villor voro vida farligare, hade icke han ansett
sig behöva endast några månaders botgöring för att
bli värdig den höga sändning, vilken Grave avsagt sig,
och det med en självfördömelse, vars ädelhet var över
all beskrivning! Justus’panna rodnade: han tyckte sig
liten inför denne man, som i själva sin förnedring åter
blivit stor.
Läsareprästen triumferade.
»Jagtillåter dig att nu tänka på dig själv, min bror!»
återtog han med öm oro. »Du ser hur människan i
sitt oomvända tillstånd alltid är färdig att döma andra,
innan hon dömt sig själv. Men långt ifrån att jag
är missnöjd med dig, min broder, för det du ställt mig
i nödvändighet att blotta mina svagheter inför dig,
ödmjukar jag mig tvärtom för dens vilja, som tillåtit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
