Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinnigt liv, blott genom att, om möjligt, mörda det
ädja och sublima nit, varmed lärjungen omfattade
missionssaken, kunde Grave hoppas på det djärva mål,
som han åsyftade. Den unge dårens höga drömmar
finge endast då drömmas i fred, om han ej kunde
användas på bättre sätt.
LIII.
När Grave efter fjorton dagars frånvaro återkom
till ödemarken, fann han botgöraren i en
sinnesstämning, varmed varje annan skulle haft misskund. Men
Grave kände ingen misskund: han räknade blott den
stora vinsten, och därför tillslöt han dag efter dag,
vecka efter vecka, allt tyngre igen sina ögon,
lämnande den olycklige helt och hållet åt sig själv. Han
såg icke — ty han ville icke se — huru den brinnande
rodnaden, vilken skimrade över Justus’ kinder, den
vilda eld, som stundom brann i hans öga, lämnade rum
för en dödlig blekhet, en slocknande blick, en djupt
tärande mjältsjuka. Ja, han ville icke ens märka, att
Justus’ sinnen stundom nästan förvirrades, ty det
skadade ju på intet sätt, om en sådan fantast vore en
smula förryckt. Huru skulle ej kvinnorna strömma
till det tempel, där en sådan lät höra sig... huru skulle
de ej strömma till hans enskilda sammankomster!
Den predikan, Justus hållit under Graves frånvaro,
hade gjort ett oerhört uppseende. Grave visste det och
övertala Justus, att än en gång låta höra sig, så att
även hans vän matte fa fröjdas över hans storartade
framgång.
Likväl var han långt ifrån att ana den
utomordentliga verkan,^ Justus’ gåvor skulle hava; och då han
för första gången såg och hörde denne unge man från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>