Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»När vill du se din vän, Evelyn?»
»Så snart som möjligt.»
»Vid tetiden då, och här uppe hos oss ?»
»Ack, hos oss?»
»Ja, din mor vill icke taga emot honom, och som
han dröjer endast till i morgon bittida, måste vi visa
honom den gästfrihet, som ingen bör sakna på
örnvik.»
»Då får jag vara värdinna åt honom!» utbrast
Evelyn med den mest oskrymtade glädje. »Jag skall skynda
mig, jag skall ställa om... låt mig se!» och hon lutade
huvudet i handen och överläde med sig själv.
»Så skall det vara, dyra Evelyn!» yttrade Max,
förtjust över att denna plan så väl lyckats. »Han skall
icke alltid se dig overksam i din mors salong: han
skall se dig i ditt eget hem, och han får då själv
övertyga sig om icke en god och vänlig genius svävar
över detta hem i den unga husmoderns gestalt.»
»Ja, ja, han får väl se... jag har redan gjort mina
anordningar i tankarna. Vad vi skola bli lyckliga!»
Evelyn sprang ut. Aldrig hade hon förrått en sådan
brådska.
»Du ängel», suckade Max, »måtte min kärlek kunna
skydda dig för all vidare fara!»
LV.
Framför spegeln i ett av gästvåningens rum stod
Justus av Carleborg, betraktande den förändring, som
de sista månaderna åstadkommit på hans utseende.
Han kunde ej låta bli att jämföra detta utseende med
det han ägde, då han för två och ett halvt år sedan
kom till Örnvik, och en lätt ryckning i musklerna till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
