Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själ... När du återkommer från den fara, som nu
omtöcknar dig, så fly till din broders hjärta!
Grave.»
Sedan detta gudlösa virrvarr inträngt i den arme
missionärens själ, sedan alla fibrer i hans varelse
blivit spända, alla känslor i hans hjärta uppglödgade,
varje bloddroppe i hans kropp kommit i jäsning, sedan
äntligen hans inbillning fått med ett slags raseri kasta
sig över en ny idé, huru bisarr, huru vansinnig den
än var — och vilken kunde vara mera komplett
vansinnig än den, att lappens, missdådarens själ under en
av sina utflykter gästat i missionärens kropp —
korte-ligen, sedan Graves alla resurser verkat var och en i
sin mån, gick åter en mörk skugga över fanatikerns liv.
Constance hade nästan återtagit sitt välde: han såg
henne sörjande vid Bullarsjöns stränder, letande efter
orsaken till sitt omedvetna kval. Han såg sig själv
vid hennes sida, talande ord av hänförelse, sådana de
gingo på den gamla excentriska melodien. Men bäst
han drömde i kärleksyra, stod lappmannen och den
förolyckade vandringen åt Tschidtjak åter för honom,
och då började en annan yra av lika vådlig
beskaffenhet ... icke att hans förstånd förmörkades, men han
fann en onämnbar retelse i att tänka sig in i
möjligheten av en själavandring börjad redan i tiden.
Ånyo skrev han till Grave om penningarna, ty de
friska vindarna i Lappland höllo honom vid så mycken
sans, att han ej ville åter kasta sig i skärselden; men
innan svaret på detta brev kom honom till handa, hade
han erhållit ett annat, vars stora följder vi längre
fram få bevittna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
