- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
215

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hade han länge ... älskat denna ... Judith ...»

»Han nämnde aldrig tiden, ej heller stället, där han
sett henne, men så vitt jag kunde sluta till, rönte han
det häftiga och avgörande intrycket omkring samma
tid som han lät prästviga sig. Jag kan dock icke säga
det bestämt... kanske var det ock tidigare, ty jag
skulle annars mycket förundra mig över den
obeslutsamhet, varmed han så länge övervägde en
bestämmelse, som synbart var honom ärnad.»

Constance led under dessa meddelanden förfärliga
kval. Hon kände, att mörker betäckte själen, och
endast med våldsam ansträngning frampressade hon den
frågan vad detta meddelande hade att göra med det
egentliga ämnet.

»Mycket, ja, alltför mycket har det därmed att göra,
enär i de brev, som den unge missionären skriver till
mig, röjes en övergång i tankar och idéer med
avseende på hans andliga tillstånd, som icke blott förvånar,
utan även kommer mig att darra av fruktan. Hans
liv har under en natt... Men jag fruktar, att jag
verkligen alltför mycket oroar?»

»Nej, nej, icke det minsta!»

»Vad — icke det minsta ... o, förstockade egoism,
är det då endast det egna jaget, som väcker intresse...
Jag bör tiga, ty där intet deltagande är att vänta,
äro mina ord förspillda.»

»Jag deltager i min svågers öde djupt, ja mycket...
men jag ville säga, att jag äger styrka.»

»Nåväl... hans liv har under en natt varit nära att
utslockna på ett av Lapplands otillgängligaste fjäll,
dit hans ädla nit drev honom för att rädda en
brottsling ur fördömelsens avgrund. Vad skall jag säga
mera — min smärta saknar ord ... Mig förekommer
det liksom, då livet skonades, något annat i stället till
en del utslocknade: hettan och kölden kommo i för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free