- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
216

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nära beröring... Den till sin högsta höjd uppdrivna
passionen, som han med sin andliga kraft motarbetade,
har nu i den vilda ensligheten måst bära en förfärlig
frukt... Är jag icke förstådd, så kan jag ej närmare
förklara mig.»

Om Constances själ var stark, prövades nu denna
styrka vid de bedrägliga omständigheter läsareprästen
anförde. Justus av Carleborg, denne man, som hon
dyrkade och tillbad, som hon ställt så högt över alla

— han rubbad, rubbad till sina sinnen genom en
jordisk kärleks våldsamma kraftah, det var för
mycket. Och denna Judith, denna avskydda Judith...
Constance var nära att digna ned under övermåttet
av alla de plågsamma känslor, som bestormade henne.
Men självkänslan, svartsjukan styrkte hennes kraft:
hon satt upprätt, och då hon ej förmådde svara Grave,
nickade hon bifall till det frågetecken, som stod i hans
falska ögon.

»Men ej nog, ack, långt ifrån nog härmed: han har
fått en ingivelse, som måste bliva ytterst vådlig, icke
blott för honom själv, utan för själva missionens
anseende. Han vill nämligen i det beklagansvärda
tillstånd, varuti han nu befinner sig, ge sig av genast,
utan avsked från mor och syskon, på sin stora färd
till Afrika — och behöver jag väl säga, att om så
sker, vi aldrig mera skola höra av den beklagansvärde.»

Ett ljud av ångest full smärta, en smärta, som ej
längre lät kuva sig, undföll Constances läppar. »Vad

— vad kunna vi göra... ? O, att Leonard vore
hemma!»

»Vad hör jag... skulle mitt förtroende hava fallit
i så vådliga händer! Betänk, unga kvinna, att här
gäller det en människas icke blott andliga existens,
utan också dess yttre anseende och heder... låt blott
ett ord om denna hemlighet utkomma, och det skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free