Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag öka det gift, han börjat ingiva Constance, höll
henne i en beständig spänning. Ville någon gång
eftertanken och förnuftet göra ett inkast, skrämdes hon
till tystnad genom uppställningen av det oberäkneliga
onda, hon genom en oförsiktighet kunde neddraga över
Justus’ framtid, vilken endast bön, tystlåtenhet och
klokhet förmådde rädda. Det förstås, att Grave även
omtalade huru han i ett brev sökt reda det mörker,
som omgav den förvillade, och huru han, med
tillhjälp av deras förenade böner, suckar och åkallan av
den högstes bistånd, kände sig alldeles säker om att
kunna rädda honom och återgiva honom åt sig själv
och mänsklighetens största sak.
Men en eftermiddag, just som Grave åter påyrkat
en gemensam uppbyggelse för det goda verket,
öppnades dörren, och framför de knäböjande stod en
väckelsens härold från himlen — den värdige
kyrkoherden.
Det var i uttrycket av hans blick någonting som kom
läserskan att rodna över själva sin helighet och Grave
att darra, icke av blygsel — Grave kunde ej erfara
en sådan känsla — utan av harm över att se sig störd,
förrådd och motarbetad.
»Ursäkta mig, fru Carleborg», sade kyrkoherden
med sin lugna, manliga röst, »att jag så här, troligen
olägligt, kommer och stör... men att säga sanningen,
och en ganska smärtsam sanning därtill, har ryktet
tvungit mig till detta besök, och jag ser att ryktet ej
bedragit!» Han kastade en lång blick på Grave, som
tycktes vara för djupt upptagen i bönens anda för
att ge akt på avbrottet. Först efter flera minuter
reste han sig upp, i det han, aldrig förlorande sin
skenheliga fattning, uttalade detta språk ur gamla
testamentet: »Jag haver gjort dig till en fast
kopparmur mot detta folket... om de emot dig strida, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
