- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
251

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

onda, som människorna icke veta varken varifrån det
kommer eller vart det går.

En kvinna, beräknade Grave vidare, vars rykte
redan är förlorat, har nästan ingenting att hålla på:
hon behöver tröst, och en väckt kvinna låter alltid
trösta sig.

Under dessa föreställningar om huru han växelvis
skulle skrämma, upphetta, döva, förrycka och
slutligen besegra denna hårdnackade varelse, glömde han
tiden; men vid en plötslig blick på himlen, for en
ilning genom honom; solen hade sänkt sig djupt ned
mot skogens kronor... det led mot aftonen.

Om hon icke skulle komma?

Snaran var dock så väl utlagd, att den ej borde
misslyckas. Vad han skulle säga henne, då hon komme
dit, var ringa för honom att tänka på; han hade redan
tillreds en hel serie av vilda profetior om den
förlorade där borta bland de avlägsna Lappmarkerna ...
Huvudsaken var att ovillkorligen få träffa henne.

Allt efter som vissheten, att hon ej skulle komma,
mer och mer smög sig inpå honom, kunde han ej
hindra sig ifrån att skicka en tanke till missionären.
Intet brev kom från honom... hurudant var då hans
själstillstånd, huru hade hans — Graves — sista brev
verkat... ? Men han lät dessa tankar åter bortdunsta
för att fästa sina blickar på den sjunkande solen; och
snart måste han med hemligt raseri erkänna, att det
ej lönade mödan att längre vänta. »Hon har säkert
blivit hindrad... Men skulle hon hava en aning?
Akta dig, akta dig, unga synderska», mumlade han,
»att hava några obehöriga aningar; jag näpser dem,
som sådana hava.»

Han vandrade hemåt, i föresats att följande
morgonen avsända en ny biljett, ännu mera påkallande.
Men den blev indragen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free