- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
252

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Där borta vid prästgårdsgrinden stod någon, som
säkert väntade på honom... det var Bibel-Marie.

»Har du något att förkunna, min dotter... är det
någon som åter av Herren blivit bevärdigad med
uppenbarelse av vidundret?»

»Nej», svarade Marie, »jag har haft en verklig syn
av den unge, helige prästen, missionären, han, om
vilken de sade: ’Ur sex bedrövelser frälser han dig,
och i den sjunde kommer intet ont vid dig.’»

»Vad — en syn av honom... du drömmer, Marie?»
Graves ansikte, på vilket nyligen harmens glöd brände,
blev hastigt blekt, nästan grått.

»Jag drömmer icke. Jag mötte honom uppe i
backarna ett stycke från Näckdalen ... han for dit.»

»Han... är du riktigt säker?»

»Så sant jag lever! Han hälsade på mig: ’God
dag, Marie!’ men han körde fort och försvann.»

»Gott, mitt barn, gott!» Grave försvann också, för
att i det tillslutna tabernaklets enslighet rasa, rasa mot
sig själv och mot honom, som vågat undandraga sig
hans ledning. Huru ... skulle han hava hållit denne
svage dåre under så många år i sin hand för att, då
utsädet borde mogna till en ymnig skörd, släppa
honom fri! Nej ... och Grave svor en dyr, en högtidlig
ed till detta nej ... det finge så mycket mindre hända,
som han nu tvangs att uppoffra sin ena passion...
Ja, kärleken till denna osaliga kvinna måste offras för
att kvarhålla det förnämsta, vilket han för hennes
skull varit på väg att förlora. Otvivelaktigt hade det
sista brevet, i så stor kontrast med det föregående,
väckt Justus’ misstankar, väckt Gud allena visste vilka
tankar, kanske sådana som kommit sanningen nära
nog. I det klarnande tillstånd, vari han nu befann sig,
kunde det vara möjligt... »men det svarta skall bli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free