- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
274

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

krets och slutligen för denna församlings egen skull
har jag lovat att tänka på saken.»

»Jag förstår icke — ursäkta, att jag avbryter —
vartill detta betänkande gagnar, då församlingen redan
har en kyrkoherde.»

»Min bror, du är mycket ung, och ditt svåraste fel
är, att du alltid blir mycket ung... vartill har en man
fått förstånd och skarpsinnighet, om ej för att
begagna bägge delarna! Med församlingen enhälligt på
min sida, kan jag, sedan jag tagit pastoralexamen,
uträtta vad jag vill... att jag emellertid ej vill uträtta
något, som är sårande för mitt samvete och mitt yttre
anseende, behöver jag knappt tillägga. Denne stolte,
världslige och lärde man passar alls icke här: han
förstår ej församlingen, församlingen ej honom. Nog av:
några vinkar, behörigen framställda, några små
anmärkningar vid sockenstämmorna, litet oskyldigt
trassel här och där, litet naturligt motstånd, som gör att
hans vilja går tillbaka, då han fordrar att den skall
gå fram — och han är uttröttad. Stiftet äger flera
pastorater, han ser sig om på något annat håll och
kommer icke att sakna framgång förstås, där han
passar.»

Grave tystnade, lade pipan, som han då och då fört
till läpparna, ifrån sig på bordet, fyllde sitt eget och
Justus’ glas och nickade betydelsefullt.

Blodet kokade inom Justus. Likväl behöll han sin
fullkomliga sinnesredighet och stötte sitt glas mot
Graves. Men nu först bävade han för det han vågat
mottaga en sådan mans förtroende med avsikt att göra
det ofruktbart. Något avbrott i samtalet ägde icke
rum, blott en paus, tillräcklig att jämte Justus’
allvarliga min förråda en i brottsliga intriger
obevandrad själs naturliga fruktan.

Just denna Justus’ försiktiga slughet styrkte Grave i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free