Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vad?*
»Den heliga skrift är det käraste jag vet.»
»Ja, den älskar även jag. Men ...»
»Har du ofta läst Johannes Uppenbarelse?»
»Jag förstår den icke.»
»Du skall förstå den: jag skall läsa den för dig —
men icke nu. Jag tror icke heller att jag med full
uppmärksamhet kan höra: mitt huvud är ej bra.»
Constance hade intagit andra soffhörnet; hon trodde
att han var sjuk. »Vill du kanske att jag ger dig en
kudde?»
»Låt mig hellre några ögonblick vila pannan mot din
arm!»
Constances arm låg vårdslöst sträckt utefter kanten
av soffans ryggstöd, och Justus avvaktade ej en
till-låtelse, som ändå troligen aldrig blivit given.
Ställningen var så ogenerad, så broderlig^ att
Leonard och hela världen nu kunnat se en svåger med
brinnande huvudvärk luta pannan mot sin svägerskas
arm.
Men vad betydde det, som hela världen kunnat se,
mot det, endast Gud och deras egna hjärtan bevittnade,
nämligen den enas ångest, den andres salighet!
Nära en hel kvart förflöt.
Då gjorde Constance en rörelse.
Justus upplyfte sitt ansikte, tryckte sina läppar mot
den arm, på vilken han vilat, och sade sakta — men
den rösten hade Constance aldrig hört... kanske var
det den, som han begagnat till Judith —: »Tack...
det var gott!»
»Gott... har din panna aldrig vilat bättre?»
»Aldrig!»
»Den har då icke vilat emot hennes arm?»
»Jo, mot hennes...»
»Mot Judiths?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
