- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
297

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rade mitt eget hjärta. Denna kvinna är stark, och jag
själv skall visa henne, att vi måste fullkomligt
fullborda offret av en låga, som ej blev bestämd att
flamma tillsammans.

Så länge mitt beslut ännu sviktade, lät jag henne
tro Graves dikt. Nu skall jag visa henne
verkligheten... Men oroa dig ej ... du vet att, så svag din
son än är i vissa fall, så fast och stark kan han
däremot vara i andra. Denna kvinna är Leonards hustru:
hon skall aldrig bliva ovärdig att kallas din dotter,
min vördade mor!

Ja, min mor, tro på din son! Och sedan Constance
druckit den bittra kalken i botten, sedan jag erhållit
Evelyns löfte, reser jag först till dig, sedan ut på ett
halvt år — jag vill se livets brokiga tavlor. Då jag
återkommer, avsäger jag mig prästämbetet,, emedan
jag ej känner mig äga nog krafter att samvetsgrant
uppbära det. Såsom privatman och ägare till Örn vik
skall jag börja en medborgerlig bana och för första
gången göra mig mitt adelskap vid riksdagen till
nytta ... men härom framdeles. Jag nämnde dessa ord
blott på det du må fatta, att kärleken ej dödat all
äregirighet hos mig.

Jag har lagt hela min själ öppen för din blick, dyra
mor, och nu vill jag bönfallande tillägga: Grip ej med
minsta drag in i mitt spel, anse icke som en
nödvändighet att komma hit och vaka över mig, ty då
ansvarar jag för intet! Det är blott när jag står ensam
i det fulla förtroendet till min egen kraft, som jag
förmår vara stor.

Farväl, min mor! Du skall om en liten tid höra av
mig. Bed för din son! Säg även Monika, den ömma
själen, att jag behöver också hennes böner!

Din Justus.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free