Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag i hela mitt liv, mer än den gången då min
hjärtans kär gav mig ja, hört angenämare ord! Och efter
hon redan skjutit saken till mitt avgörande, så vore
väl detta det sista förslag, jag här i världen sade nej
till. Jag tänker, att det skall göra Constance nästan
lika mycket nöje som dig?»
»Ja, ungefär!»
»Men skola föräldrarna, nådig svärmor och Evelyn
själv gå in på det?»
»Bestämt... eljest föreslog jag det icke.»
»Nå, må hon komma ju förr dess hellre... När
skriver du?»
»Nästan säker om bådas ert bifall, har jag redan
skrivit... Men, Constance, en bjudning från mig har
ej den behöriga formen utan att du tecknat en rad i
den lilla biljetten till Evelyn!»
»Ja, ställ om det ni, go’ vänner! Vi få språka mera
till middagen, då jag kommer hem; jag måste ned
titt potatisupptagningen... de äro så sakramenskat
ovåliga.»
»Men», sade Justus — de hade redan uppstigit från
bordet — »det är snart gjort... om Constance är så
god och skriver den där raden, så kunde du ta brevet
med dig till Norrtorpet, där postbudet passerar!» Och
Justus, som med skäl fruktade att brevet aldrig skulle
komma av, ifall han bleve ensam med Constance innan
det redan vore borta, skyndade att uppdraga det ur
sin ficka, vika upp biljetten och lägga den på bordet
framför Constance. Leonard sprang efter bläck och
penna.
»Läs!» bad Justus sakta.
Constance gjorde en vägrande rörelse på huvudet,
utan att upplyfta ögonen; och så fort Leonard ställt
skrivtyget pa bordet, doppade hon, under inflytelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
