- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
329

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det Herrens vilja, att han skulle återvända på en god
väg, då skulle han ock försöka begynna ett nytt liv,
ifrån samma stund Evelyn givit honom sitt ja ... Men
om hon vägrade, då återstode döden, ty då vore det
såsom Grave sagt, att »när ödet antager karaktären av
oemotståndlighet, är det liksom en uppenbarelse av
försynens avsikt med oss ...»

Leonard hade dagen före den avgörande
vändningen yttrat till sin hustru: »Jag har en sådan oro, att
jag ej uthärdar att bli hemma... jag reser in till
Fredrikshall, men i morgon afton är jag tillbaka, och
då hoppas jag till Gud, att allt skall vara gott!»

»O, res ej, Leo!» sade Constance med tryckande
ängslan... »Varför skall du resa?»

»För det att jag vill visa både honom och dig, mitt
hjärta, att jag har så stort förtroende till er bägge, att
jag kan vara frånvarande, fastän jag vet, att han
kommer. Om jag dessutom skall förtro dig rena
sanningen, har det sårat mig, så att jag känt tårarna i
ögonen, att han icke velat taga emot mig hela^denna vecka.
Jag har varit tre gånger i komministergården — jag
som aldrig tänkte sätta min fot dit — men första och
andra gången skickade han muntlig vägran, tredje
gången skrev han på en lapp de här orden», Leonard
visade dem för sin hustru:

»Låt mig vara i fred... den femtonde november
träffas vi!»

»Ack, fäst dig ej vid det! Han är så upprörd.»

»Ja visst, men han vet, att jag kom endast för att
lida med honom, ej för något annat, och då han avslog
det, har jag ingen ro i själen. Låt mig resa, det
förströr mig... du behöver dessutom också, Constance
lilla, för dig själv göra din beredelse. Jag kan aldrig
tro på annat än en god utgång... hon frågar ju efter
honom var stund ... Och nu, Gud välsigne dig! Må

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free