Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»O, ja... jag tycker, att mitt liv är till blott
genom dig.»
»Då kan allt ännu bliva gott! Liksom ditt heligaste
minne vilar i graven, så vilar också mitt i hjärtats
grav, men vi älska dock varandra alltid tillräckligt
för att kunna knyta ett band för livet. Ingen förståf
dig så som jag, ingen mig så som du... låt oss då
utbyta våra lidanden och våra fröjder, låt oss hjälpa
varandra att bära de förra, att förljuva de senare...
bliv min inför Gud i tro och den renaste kärlek!»
»Ja, din inför Gud i tro och den renaste kärlek...
så vill jag alltid vara din!»
»Och inför människorna... du vill ju bli min maka,
Evelyn, min ljuva, älskade maka?»
»Nej, icke din maka — din vän, din syster, din goda
ängel — men aldrig din maka!»
»Vad, Evelyn... du avslår mig... du förskjuter
mig?» Justus’ rörelse var så stark, att han med möda
frampressade orden. »Besinna dig, o, besinna dig...
du avslår mig ej?»
»Ack, min bror, varför denna så stora bedrövelse,
då du i alla fall icke älskar mig så som henne, vilken
du icke kan erhålla!» — Evelyn anade ännu ej, att
hennes rival var så nära. —
»Därför, Evelyn, att om du förskjuter mig, står mig
intet i livet kvar: du ... du är mitt sista hopp!»
Evelyn blev så blek som den vita duken kring
hennes axlar. »Jag kan icke», stammade hon, »jag har
lovat det åt Max.»
»Ah, har han, för vilken jag beredde livets högsta
sällhet, begagnat sin död att för evigt tillsluta den för
mig?»
»O, jag ber dig, tänk ej ont om Max! Det var jag
som lovade — du hade ju själv sagt mig, att en annan
kvinna ... från det ögonblicket... Men dina blickar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
