Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gedom, skyndade jag ut, och utan att ens vilja
kasta en blick på de två öfra rummen, gick jag
min väg fram till de flata bergshällarne ofvanfor
grindarne. Här måsto jag återfinna den vackra
jättegrytan, hvilken min far, en dag under sista
kriget, låtit till det inbjudna befälets glädje
och ära fylla med punsch.
Ja, jättegrytan fanns verkligen qvar, men i
stället för de gullgula »citron-båtar» som dä
simmade omkring i den glänsande improviserade
bassängen, var den nu halfs fylld med unket
regnvatten, i hvilket små barkbitar — kanske
barnens båtflotta — trögt vaggade fram, här
och hvar strandande på en försåtlig gammal
ris-qvist, som blifvit ditkastad och på hvilken en
åldrig groda förgäfves sökte krafla sig upp.
Hur lycklig var jag ej att hitta något, som
icke blifvit förstördt! Det gamla Strömsvattnet
midt emot med sina nickande näckrosor var
sig också likt, och härmed måste jag låta mig
nöja.
Återkommen till staden, som — detta är
mig en pligt att tillstå — blifvit öfverallt tillbygd
och förbättrad, företog jag mig att helsa på
några ännu qvarlefvande vänner, hvilka förläto
mig att jag ej kommit förr. Vid promenaden
utåt Långgatan kunde jag ej hindra mig från
att stanna utanför Carl XII:s hus, nu så
för-ändradt. Det var der jag första gången mötte
Fredrika Bremer, då jag, med Waldemar Klein
gömd under schalen, kom att blygsamt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
