Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Presentation af dramats hufvudpersoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var tydligt att ryttmästaren icke ens gaf
akt på den motbild han hade i Rudolf.
“Detta blir en alltför intressant
bröllopsfärd!" hviskade hon sin man i örat, då han
hjelpte henne upp i vagnen. Bruden satt
redan till höger, tätt insvept i en stor slöja,
brudgummen tog plats midtemot och till sist
Rudolf, hvars glada, solvarma blick syntes
fördunklad af ett moln.
Rudolf tänkte på den älskade systerns bleka
ansigte, på hennes framtid (den hon likväl sjelf
valt) och förmådde ej qväfva en suck, då han,
vid en blick på sin intagande Julia, nödgades
till en jemförelse mellan det lyckliga
äktenskap, hvaruti han lefde, och det troligen svala
och tvångfulla, som väntade Lavinia.
Just som Rudolf hunnit till denna
plågsamma slutsats, såg han ryttmästaren med en
omsorg, som på Rudolfs broderliga hjerta
gjorde ett angenämt intryck, utbreda en del af sin
slängkappa, så att den bildade ett förhänge
för den sidan af vagnen, der Lavinia satt.
Lavinia tackade ej för denna artighet, och
sjelf gaf han icke ens med en blick tillkänna
att den var egnad henne, men anordningen
* kunde icke gerna gälla honom sjelf.
Julias och Rudolfs ögon möttes. Hans
smålogo, hennes sade: “Nå nå, man står icke
brudgum alla dagar på året!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
