Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. En brudkammar-scen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifall vi genast, såsom jag redan visat, gjorde
böijan dermed.“
“Huru menar du?“
“Jo, att, då vi sakna kärleken, det blir så
mycket nödvändigare att icke förspilla en enda
af de dyrbara känslor, som i dess ställe skola
bereda vårt äktenskaps sällhet. Förtroendet
är den bästa, den heligaste af dem alla, och
för att göra oss hemmastadda med det, ber
jag dig nu på samvete besvara en fråga, vid
hvilken jag fäster stor vigt. Tror du ej att
ett äktenskap kan blifva lyckligt utan kärlek?"
Lavinia satt tyst: det var synbart huru
smärtsamt svaret förekom henne.
“Jag kunde väl taga din tystnad som svar,
men en tystnad kan missförstås — du måste
förklara dig tydligare, Lavinia!“
“Efter du så befaller, nödgas jag då säga
dig att, vid den tid du begärde min hand,
trodde jag att aktning, vänskap och förtroende,
i förening med en fast vilja, borde utgöra en
tillräckligt stark grund för att derpå kunna
bygga ett lyckligt äktenskap. Nu är jag dock
öfvertygad att detta var en villfarelse, alstrad
af bristande erfarenhet, af otillräcklig
sjelf-pröfning.*
“Och för huru lång tid sedan blef du upplyst
om denna din villfarelse ?“ Ryttmästaren vitte
lägga lugn i tonen, men det blef allt annat.
“På vår första lysningsdag. “
“Och du gaf mig ej detta förtroende, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
