Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Lavinias första förlofning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Du är förblindad af din ömhet för mig,
Lavinia, och skulle i evighet aldrig finna någon
som passade mig. Derför, ser du, måste jag
välja sjelf, ty om man än ginge i tio år och stu*
derade en qvinna, skulle man ändå icke lära
känna henne, innan man blir gift med henne.
Alltså tjenar det till ingenting att dröja. “
Och Rudolf dröjde ej: inom några veckor
var den täcka Julia hans fästmö.
Emellertid led det till tiden för Lavinias
och G o tthards giftermål: det skulle firas i slutet
af augusti, då han återkomme från sin bad-tur.
Baronen hade på allt sätt sökt öfvertala
Lavinia och hennes tant att göra sällskap på
denna resa, men gumman bedyrade att hon
redan gjort så många utflygter, hon ärnade
göra, och Lavinia, så gema hon än uppfyllt
sin trolofvades bön, måste, i brist af passande
ressällskap, blifva hemma.
Sex veckor är väl icke en synnerligt lång
tid, men då veckorna vägas på kärlekens
vigtskål, blifva de alltid dryga. Och Lavinia, som
vägde hvarje dag, hvarje timma, blef nästan
fullkomligt modlös, då, vid slutet af augusti,
den underrättelse ankom från Gotthard att
hans tillstånd, i stället att förbättras, så
betydligt försämrats, att han endast helt
långsamt kunde återvända och säkerligen ej vore
hemma förrän i medlet af september.
Rudolf skulle gerna på ögonblicket rest
emot honom, ifall han nämt hvad väg han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>