Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. De första sex veckorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inre rummen och ilade upp i andra våningen
till de två rum, som han under sin enklingstid
bebott.
Nu slöt fru Brunsberg igen dörrarne och
önskade med fryntlig, nästan husmoderlig ton
hennes nåd välkommen till all slags lycka och
trefnad, hvarefter hon hemställde till hennes
nåds eget behag om barnen skulle hemtas
eller...
“Ack nej, låt mig söka upp dem, der de
äro!“ sade Lavinia och böljade hastigt aftaga
reskläderna.
Salen var så ljus, glad och angenäm med
höga grönskande träd framför fönstren som man
någonsin ville önska det på en höstdag, och
fin och blank och husligt beqväm var
hvaren-da möbel. Men i Lavinias inre var det tungt
och kyligt: det förekom henne nästan som
hennes make haft rätt, då han, på hennes
förhoppning att kunna bidraga till* hans trefnad,
förundrad svarat: “Hvilket gäckeri!“ Dertill kom
nu afhandlingen på kyrkogården, hvilken, så
tycktes det Lavinia, ännu mera vidgat
afstån-det emellan dem. wHvarifrån“, tänkte hon,
“skola förtroendet och tryggheten komma, då
hyarje ord behöfs vägas på grannlagenhetens
och undergifvenhetens vägskål?“
“Det här rummet,“ upplyste fru Brunsberg,
som fann sig föranlåten att sjelf hålla litet tal
för den unga, tystlåtna matmodern, “är
egentligen matsalen, men så länge jag förestått rytfc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
