Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Hvad ryttmästaren vidare gör för upptäckter, och hvad hans fru gör för erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aldrig hade hennes hjerta så häftigt som
i denna stund erfarit bitterheten i att vara
ensam, att icke ega en varelse, till hvilken hon
med förtroende kunde fly. Och likväl, om
Lavinia haft ett sådant väsende, skulle hon ändå
hafva behållit sin smärta för sig sjelf, ty
hennes sinne var alltför stolt, alltför slutet att för
något menskligt öga blotta det sår, som nu i
mer än tio månader svidit i hennes bröst.
“Och detta, detta till!w suckade hon,
förblandande de gamla och nya förhållandena...
“Om det är sanning, om han fortfar att
besöka henne, lefver jag icke här ett år,., Då
jag bär namn af hans hustru, måste han också
respektera denna titel, ehuru det annars kan
vara mig temligen likgiltigt.0
Hennes hufvud sänktes allt djupare ned
mot bröstet. “Jag begriper icke det här!“
Lavinia hvarken kunde eller ville begripa
hvarföre denna sak ej skulle vara henne
likgiltig. Hon hade valt Ludvig, emedan han icke
föll henne besvärlig med hvarken
uppmärksamhet eller anspråk. Sådan som han då framstod
för henne, syntes han henne ingenting mindre
än hvarken intressant eller älskvärd, hvilket
kanske dook till stor del var en följd af det
andliga mörker, som sorgen — trots hennes
ihärdighet att förneka den — kastat öfver
hennes egen själ. Emellertid, så obegripligt, så
besynnerligt, så ofattligt det än förekom henne,
kunde hon ej dölja för .sig sjelf att han, just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
