Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Hvad ryttmästaren vidare gör för upptäckter, och hvad hans fru gör för erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom hon tänker, då jag beundrar henne för
hennes styrka, hennes sjelfkänsla, hennes stolta
qvinlighet! Nå, om jag kunnat drömma om att
allt detta blott var förställning — detta tokiga,
olyckliga giftermål hade då aldrig kommit i
fråga. Men, vid mitt lif, hon skall få tillfälle
att i enslighet begråta sin idol !u
Med en åtbörd af vild vrede aflägsnade
han sig.
Om han dröjt blott några nanuter till, skulle
han hafva sett Lavinia med hela uttrycket af
ett talande förakt kasta brefvet på bordet, hafva
hört henne med en ton, som ej kunnat
missförstås, halfhviska dessa ord: “Himlen vare
lof att jag icke blef hans hustru!“
Följande morgon, när ryttmästaren
inträdde i salen, mottog Lavinia honom vid
kaffebordet. Dessa serveringar voro de enda
tillfallen, då den unga frun på något sätt
föreställde värdinna.
Ehuru Lavinia hade en lycklig förmåga att
inför andra bortblanda sina sinnesrörelser,
kunde hon likväl nu knappt mer än nätt och jemnt
dölja den, hon erfor, då hon fick se sin man
så mörk och sträng, att hon aldrig kunde
minnas att hans ansigte utgjort ett sådant is-lager.
De vexlande förändringar, som hans lynne
under de tvänne förflutna månaderna
uppenbarat, vore säkert att anse som idel solskens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
