Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Hvad ryttmästaren vidare gör för upptäckter, och hvad hans fru gör för erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Glömma att jag så kunnat glömma mig
sjelf! I denna stund, då ditt förstånd, din
grannlaga och fina känsla fann... jag vet icke
hur jag skall uttrycka mig... icke den tråd,
hvarmed du kunde leda mig (ty du är både
för klok och för god att vilja något sådant),
utan det enda möjliga sättet att återföra mig
till känsla af det rätta, i denna stund erfar
jag, för första gången i mitt lif, ett behof att
erkänna det jag haft orätt. Men du vet icke
hvad som satt mig i detta tillstånd, Lavinia!
Du hade aldrig bort skrymta för mig.“
“Jag skrymta för dig, Ludvig!“ Nu visste
hon icke det ringaste hvar tråden skulle
upptagas. “Jag har ju tvärtom, efter hvad du
sjelf en gång sagt mig, varit alltför öppenhjertig“.
“Påminn icke om denna stund, vid hvilken
du likså gerna kunde ha varit ännu
öppenhjertigare. Ty låt mig säga dig, Lavinia, att
en sådan qvinna som du borde hafva insett
hvart det kunde leda, då jag upptäckte
sanningen.“
“Jag bedyrar dig heligt, Ludvig, att jag
icke förstår ett ord af hvad du nu säger!“
“Icke... åh jo, du förstår mig nog, fast
din stolthet ej tillåter dig erkänna att du
bedragit både mig och verlden.“
“Ludvig, Ludvig!“
“Ja, i sanning, så är det, och mitt blod
börjar åter sjuda alltför varmt, då jag tänker
på den framgång, hvarmed du utfört din
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
