Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Hvad ryttmästaren vidare gör för upptäckter, och hvad hans fru gör för erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsked både ordentligt och hjertligt, om inte
för annat, så åtminstone för nöjet att slippa
ifrån allt gnat. De både kysstes och omfamnades
som kristna makar anstår, och det vet
jag att, ifall jag gifte mig...“
Fältväbeln suckade och vågade en half
blick från sidan.
“Jaja, jag kan både se och inte se och
höra och inte höra, men så mycket vet jag att
det är riktigt synd om ryttmästarn! För det
är nu så med karlarne, åtminstone en del af
dem, att de inte veta hvarken höger eller
venster, om de inte hjelpas lite på vägen.“
Fältväbeln spetsade öronen och yttrade
sakta den förmodan att det just var alldeles
på det sättet...
“Hennes nåd ringde och begär att få tala
med fru Brunsberg!“ rapporterade från den
halföppnade dörren jungfru Lotta eller, som
hon ock kallades, hennes nåds jungfru.
“Kors, hvad blåser det nu för väder! Nå,
jag kommer... gå in du till din söm och stå
inte här och gapa på mig... Min käre herr
fältväbel, det var en för stygg hosta.. den har
han lagt sig till på resan. Men vi skola koka
lite isops-té i qväll, och som jag också har
bröstvärk, kunna vi så godt dricka det tillsammans
inne i min kammare.“
Fältväbeln bugade sig med ett utseende
af den fullkomligaste belåtenhet, och efter en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
