Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Detta är, vid gud, en högst befängd historia!”
sade grefven, på hvars ansigte flerfaldiga
rörelser förmärktes under loppet af ryttmästarens
berättelse. “Efter hvad jag kan finna, är det just
vissheten att snart för evigt bli h varan dra qvitt
som hjelpt er att ömsesidigt se klarare. I
samma ögonblick ni gjorde en sådan
öfverens-kommelse, som du nämt, ansåg ni er på sätt
och vis som främmande för hvarandra. Intet
tvång band hvarken känsla eller hand. Ni kunde
således dömma opartiskt om edra ömsesidiga
egenskaper, hvilka, under en så nära
samman-varo och under så sällsamma förhållanden,
måste falla i dagen, och följden har blifvit den
att ni närmare och innerligare finner er
förenade efter sex månader, än som annars
kanske blifvit händelsen under lika många år.“
“Du har ett särdeles nöje af att förutsätta
saker, som endast kunna vara till i din
inbillning, men om vi för ro skull antoge att du
hade rätt, så vore det ju endast en olycka
mer, då det är för sent...“
“Sällheten kommer aldrig för sent, skulle
jag tro, och jag är fullkomligt öfvertygad att
den kärlek, som begynner efter vigseln, är af
långt varaktigare, säkrare och ädlare
beskaffenhet än mången kärlek, som grundlagt den.“
”Allt sant, fullkomligt sant, såvida man
redan från begynnelsen ... men det tjenar till
intet att tala härom. Ännu vet jag aldrig att
jag brutit mitt gifna ord, och Lavinia har ej
Ett år. 1 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
