Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig icke alltför löjlig, om jag ber att du söker
erinra dig hennes egna ord!“
“Jag tror väl att jag skall kunna återgifva
dem. De inflöto till svar på en framkastad
anmärkning af mig, i hvilken jag tror röjde sig
en liten förtrytelse deröfver att du icke också
valt mig till domare. ’0m du vill vara rättvis,’
sade hon, ’bör du ej känna dig förnärmad af
denna tystnad: jag kan så väl förstå grefve
Adrians känslor. Han är i fråga om sitt första
arbete så blyg, att han ej förmår uthärda ens
tanken på att se det söndersargadt af en skarp
väns gisslande skämt. Han behöfde emellertid
icke hysa denna fruktan, ty får du läsa hans
sorgspel, så skall du erkänna att han
ostridigt eger kallelse som dramatisk författare.
Han har icke blott de skönaste ord, uppställda
i en ädel och poetisk form, han har tankar
och, det förnämsta af allt, en klar förmåga att
reda och ordna handlingen, så att det ena
synes vara en oundviklig följd af det andra.’ “
Om Lavinia icke yttrat precist hvartenda
af de ord ryttmästaren anförde, hade
omdömet i alla fall varit så gynnsamt att Ludvig icke
ansåg som någon samvetssak att öfversätta
hennes mening till Adrians tillfredsställelse.
Det var ett slags omedveten tacksamhetsgärd
för de underrättelser Ludvig sjelf erhållit
“Och härmed har du, som kallar dig min
vän, kunnat tiga!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
