Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle lefva i gäckande drömmar, för att sedan
för alltid dömmas till saknad ... Ah, hur
mycket hellre hade jag dock icke egnat henne
denna saknad, hvad helst den kostat, än dömt
henne den ovärdig!“
Första minuterna, sedan vagnen
återkommit i gång, afstannade samtalet fullkomligt.
Men under denna tystnad hade bägge
återvunnit sin fattning. Lavinia kände att hon för
andra gången, och det i vida högre grad än
den första, gifvit sin man anledning till
missnöje, att hon förolämpat honom genom detta nya
prof på sin oförklarliga ombytlighet, och hon
hade tillräcklig urskilning att inse det just den
omständigheten, att han icke uppblossade,
betydde ett missnöje, en ledsnad, för djup att
bortdunsta i vrede. Om de lefvat i ett
verkligt äktenskap, med en hel framtid framför sig,
skulle Lavinia icke en sekund dragit i
betänkande att öppna sin själs fördoldaste gömmor,
bedja om förklaring och tillstå sin svartsjuka
Men hvad lönade det mödan för en fyra, fem
månader? Det passerade finge i stället gälla
som inledning för det ömsesidiga
missförhållande, hvarpå man snart skulle grunda den
öfverenskomna äktenskapsskilnaden.
“Kanhända, min bästa Lavinia,“ sade
Ludvig, upptagande ett nytt ämne, “skulle det roa
dig att vid någon behaglig badort tillbringa
den tid jag är på mötena?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
