Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gånger oroad, hade genom rodden blifvit så
trött att icke ens “engelns“ röst kunde väcka
honom.
Julias tankar svärmade således omkring
på fri hand och dröjde vid väl sina hundra
föremål, men alla så litet underhållande, att
hon blef halft ond på sig sjelf deröfver att hon,
som så der temligen kunde roa andra, icke
skulle förmå förkorta några sömnlösa timmar
för sig sjelf.
Under det hon otåligt for fram och åter
med fingerspetsarne öfver de allt mera
svällande kulorna på hennes fina kind, började
hon undra hvartill myggor egentligen vore
skapade. Denna undran, hvilken kunnat gifva
anledning till många tänkvärda slutsatser,
öfver-gafs dock hastigt, då tanken på myggen ledde
hennes minne till sjelfva orsaken, hvarigenom
hon råkat erhålla de odrägliga stingen — en
orsak, som uppfördes på Rudolfs räkning,
emedan han ropat grefve Adrian att se på gud
vet hvad för slag, just då grefven med en af
löfqvistar förfärdigad solijäder satt och
bortviftade myggen.
Nämde erinring framdrog åter i sin tur
den lilla scenen uppe på backen, dit Rudolf,
för det hon gått med grefven “att plocka
några fattiga blommor", kom rusande efter, under
förevändning att lemna henne parasollen. aÅh,
det der var då alltför narraktigt... taga vara
på mig... och hålla enfaldiga tal om man-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
