Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Att den der vindlekan förde olycka med
sig, det såg jag från första dagen hon böljade
flaxa omkring här, och hvad knäfveln det var
för spektakel deruppe på gästrummen, så var
det inte narri... karFn såg riktigt fånig ut
ännu andra dagen. “
Genom ryttmästarens försigtighet att
bevaka yttre rummet blef det, som föreföll i det
inre, en hemlighet för hela huset.
Och efter några timmar, dem Julia i ångest
och ånger tillbragt i ett enskilt rum, lyckades
det svågerns och systerns bemödanden att
småningom stilla och jemna de svallvågor,
hvilka upprört Rudolfs eljest milda och lugna
själ. Han var nu utmattad ända till slapphet
och lät handtera sig som ett barn.
“Du skall repa dig igen!“ sade Ludvig,
bemödande sig att ingjuta någon tröst i den
stackars Rudolfs själ.
“Kanske ... men förbi är all fröjd ilifvet:
jag är död för både kärlek och hopp. Jagskall
gifva henne ett tillräckligt underhåll, allt hvad
jag har, men jag vill ej mera lefva tillsammans
med henne. Jag känner här“ (han lade handen
på pannan) “att några uppträden till af detta
slag skulle göra slut på den smula förnuft
detta sista lemnat qvar.“
Ingen tordes denna afton motsäga honom,
men både Ludvig och Lavinia voro båda
öfver-tygade att han nästa dag skulle hafva ändrat
tänkesätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
