Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skadeslös för motg&ngen att icke alltid få vara
i hennes sällskap.
Men från den stund, Lavinia märkte detta,
blef hon så kall och afmätt, att majoren
för-gäfves bemödade sig att vinna blott ett enda
af de småleenden, hVarmed han fordom
hugnades ; och sedan de slutligen tagit det sista
af-skedet i Köpenhamn — majoren för att
fortsätta resan till Paris, ryttmästaren och hans
fru för att återvända till Sverge — utbrast
Lavinia med ett lätt och friskt andedrag:
“Gudskelof att jag ändtligen slipper se den
tråkiga menniskan!“
“Skulle du tro det,“ sade Ludvig, “att jag
riktigt känner litet medlidande med den
stackars satan ?“
“Det är alltför ädelmodigt!“
“Nej, det är blott menskligt. Hade han i
verkligheten kunnat kalla sig min rival, det
vill säga, hade du varit litet mensklig mot
honom, då kanske vi fått oss ett rätt allvarsamt
spektakel, men som han med sina eviga
uppvaktningar icke vann annat än att ledsna ut
dig, kan jag gerna kosta litet beklagande pä
honom. “
Men då major G. eller “gengångarensom
Lavinia nu på skämt kallade honom, var des
förste som träffades i Helsingborg ^ dér
ryttmästaren ärn&de uppehålla sig några dagar,
för att med-sin hustru besöka en i trakten bo-
Ett år. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
