- Project Runeberg -  Ett år /
451

(1869) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skilsmässa ändå kunde blifva möjlig, ifall hau
ioke förmådde reda allting så klart att hon
finge egna honom ett lika fast förtroeinde
tillbaka.

•‘Jag känner att jag behöfver vara ensam
i afton!u sade bon till sjn man.

Ludvig afläganade sig, under en innerlig
önskan att det väl måtte vara i morgon så
dags.

Efter en natt, genomvakad i tusen
underbara föreställningar ooh vakande drömmar, Håg
vårt unga par den ömsom efterl&ngtade,
ömsom långt bort önskade morgonen i orubbligt
lugn framträda. Dimmorna gledo undan och
visade en klar himmel på den 25 september*
årsdagen af deras bröllop.

Och första tanke, de hvar för sig i dag
hade — näst efter den brinnande tacksägelsen
för deras förändrade känslor — var denna:
“O, den som kunnat ana hvad som skolat
inträffa.. dessa timmar af dödande fruktan hade
då aldrig funnits t^ll!“

Lavinia var den som först inträdde i dön
lilja salen,, som skilde deras rum.

På hon ej hörde Ludvig i hans, erinrade
hon sjg leende den bäfvan, hon vid sitt
ujpp-vaknande i dag ett år sedan så förskräckt
uttala^ nämligen att han skulle hafva öfvergifvit
henne. Nu fruktade hqn icke, det: hon &nade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:51:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcettar/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free