Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menar fältväbeln, något hvaruti äfven jag
instämmer !“ sade ryttmästarn. “Jag får säga, min
bästa fru Brunaberg, att aldrig en trefligare
öfverraskning kunnat vänta oss vid v&r
hemkomst, och med min hjertliga gratulation
förenar jag den anhållan, att Rosenborg icke
genom denna förändring måtte förlora sin
inspektor och vice matmor. “
“Till detta säger jag ett så hjertligt
bifall,“ bifogade Lavinia, “att jag i annat fall
med största ledsnad skulle sätta kronan på
bruden. Det är lätt att förstå, att inspektorns
akola ha sin egen hushållning och att jag får
se mig om efter ett annat biträde, men i det
huf-vudsakliga hoppas jag att aldrig få sakna den
erfarna hasförestånderskans goda råd.“
“Hennes nåd... hennes nåd,“ stammade
fru Brunsberg, nästan qväfd af högmod och
tårar, “jag... nå, gudskelof, fru Stark skall
inte bli sämre för sitt herrskap än fru
Brunsberg varit, och jag hoppaa att min gubbe ändå
ej skall få skäl att beklaga sig öfver att jag
inte ser honom till godo.“
.“Ack, herre gud,“ mumlade faltväbeln, så
blyg .öfver den förtroliga benämningen att han
knappt kunde upplyfta liufvudet, “jag blir vfBst
... visst... viset.. .•*
Fältväbeln lyckades ej att få det sista ordet
omsedd öfver sina läppar, ty resten af den
omätliga ansträngning, han behöft för att visa
sig som fästman, försvann, när hans inbillniDg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
