Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Ack, hvad jag beklagar henne!"
"Åh, innan nästa år så här dags är hon redan
död: hon såg ju ut som ett halft lik, då hon steg
ur vagnen.”
”Men säg mig, om du kan, min bästa du,
hvarför hon så genast skulle vara färdig att med
utsträckta händer mottaga detta parti? Hans
lynne var just ingen hemlighet här i orten.”
"Ja, men, söta du, det skall vara en i grund
hederlig karl.”
”Hvad hjelper det? Han är väl strängt rättvis,
men oböjligt envis, tyst, tråkig; en menniska, som
finner sina jagthundars sällskap af mera värde
och behag, än sin hustrus; en herre, som vill
vara lydd . . . lydd innan han ännu hunnit
tillfyllest uttala sin vilja.”
"Åh hvad den saken beträffar, har han många
bröder! Likväl hade Lavinia, efter hvad jag tror,
icke så snart gift sig, i fall hon känt den
minsta trefnad i sin brors hus. Men då hon, efter
gamla tantens död, icke hade något annat val, än
att antingen gifta sig eller qvarstanna hos Rudolf
föredrog hon det förstnämnda; ty med hennes och
Julias olika lynnen kunde aldrig någon harmoni
uppstå. Och då man känner hur svag Rudolf
alltid varit för Lavinias minsta önskan, och hur
förskräckligt svag han nu är för Julias minsta nyck,
så ville väl Lavinia icke längre sätta dem i ett
förhållande, som alltid måste blifva ojemnt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
