Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon honom en he] himmel, i bvilken numera ingen
enda tanke pä döden kunde inrymmas.
De blefvo trolofvade.
Wen lyckan ville i ännu högre fulländning le
mot Lavinia.
Rudolf fick en förmånlig plats vid ett af sta->
dens embetsverk, och nu fattades sä mycket min-,
dre i hennes sällhet, som Gotthards heisa tycktes
allt mer och mer stadga sig.
>’Ser du,” sade han, medan hans blick ömt
hvi-lade i hennes, ”att jag hade rätt i det, att din
kärlek skulle gifva mig tillbaka lifvet!’
"Och din,’’ svarade hon med en röst, som
uppenbarade djupet uch rikedomen af hennes
känslor, ”skulle först lära mig att lifvet var lif.”
Baron Gotthard L —, som en så lång tid
utgjort ämnet fö,r sälUkapskretsames samtal, maste
nu lemna rum åt den nye protokolls-sekreteraren
von B—, som, ehuru icke så vacker som
Gotthard, likväl vann flera sympathier genom sitt
traf-Jiga sällskapssätt, sin öppna karakter och sitt
alltid glada och älskvärda lynne.
”De röfva dig snart ifrån mig!’ yttrade icke sällan
Lavinia, då han såg alla de blixtrande ögon, som
följde den lefnadsfriska Rudolf.
”Ja, det är redan förbi med mig!” ropade han
en dag, till svar på denna förmodan. ”Jag är
sårad i hjertat, och lif eller död beror af henne,
som kastade pilen.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
