Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit in, hört dem nöta bort många ord, utom
när det är tal om barnen. Och den rättvisan
måste man göra henne, att hon mot dem är alldeles
som en riktig öm mor: hon syr kläder och dockor
åt dem, hon leker med dem och har dem nästan
alltid omkring sig. . . . Men hvad var det jag nu
skulle säga — jo, att, då han är borta, helst nu
på sista tiden, måtte hon ändå leds; för hon har
flera gånger gått ut i salen och ställt sig vid
fönstret, ehuru hon visst aldrig stått der när han
kommit hem — utom kanske bakom gardinen. Men
inte tycker hon om honom ändå; ty vore det så,
komme de nog bättre tillrätta.”
”Alldeles det — det är klart som dagen att
de inte passa ihop.”
Ӂtminstone fins det visst annat folk, som
kanske bättre passa till man och hustru.”
"Mycket sannt — som till exempel herrskapet på
Klefva.”
”Åb, inte behöfva just de vara något exempel!’*
svarade fru Brunsberg lite halft vresigt, i det hon
sköl på stolen och ropade en af pigorna alt bära ut
middagen.
Fältväbeln gick om en liten stund upp till sig,
men återsyntes snart med pipan, som han en gång
för alla fått tillåtelse att smacka på vid kaffet.
Fru Brunsberg stod just nu och lade tillrätta i
sina byrålådor — vanliga söndagsgöromålet, då det
ej var fremmande på Rosenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
