Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iclte ega en varelse, till hvilken hon med
förtroende kunde fly. Och likväl, om Lavinia haft ett
sådant väsende, skulle hon ändå bafva behållit sin
smärta för sig sjelfj ty hennes sinne var alltför
stolt, alltför slutet att för något menskligt öga
blotta det sär, som nu snart i tio månader svidit
i hennes bröst.
”Och detta, detta till!" suckade hon,
förblandande de gamla och nya förhållanderna. . . . ”Om
dat är sanning, om han fortfar att besöka henne,
lefver jag icke här ett år. . . . Då jag bär n%mn
af hans hustru, måste han också respektera denna
titel, ehuru det annars kan vara mig temligen
likgiltigt.”
Hennes hufvud sänktes allt djupare ned mot
bröstet. ”Jag begriper icke det här!"
Lavinia hvarken kunde eller ville begripa
hvar-före denna sak ej skulle vara henne likgiltig. Hon
hade valt Ludvig, emedan han icke föll henne
besvärlig med hvarken uppmärksamhet eller anspråk. Så
som han då framstod för henne, syntes han henne
ingenting mindre än hvarken intressant eller älskvärd,
hvilket kanske dock till stor del var en följd af
det andliga mörker som sorgen — trots hennes
ihärdighet att förneka den — kastat öfver hennes
egen själ. Emellertid, så obegripligt, så
besynnerligt, så ofattligt det förekom henne, kunde hon
ej dölja för sig sjelf att han, just från och med den
dag de förenades eller rättare från och med det
ögonblick, då han så bestämdt afkunnade deras skils-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
